På Profetens Mohammads resa, så kunde han känna lukten av en god doft. Han frågade Djibril om denna behagliga doft, och Djibril informerade honom att denna goda doft kom från graven till den kvinnan som brukade ha uppgiften att kamma Faraos dotters hår. Denna kvinna var en god och from troende. En dag när hon kammade Faraos dotters hår så föll kammen från hennes hand. Då sade hon: ”Bismillah”. Faraos dotter frågade henne: ”Har du en Gud annan än min far?” Kvinnan sade: ”Ja. Min Herre, och din fars Herre är Allah”. Faraos dotter talade om för sin far vad som hänt. Farao krävde att den kvinnan skulle häda och lämna Islam, men hon vägrade. Då hotade Farao att döda hennes barn. Han hämtade en stor kittel med vatten, och gjorde upp en stor eld under den. När vattnet kokade så hämtade Farao hennes barn och började sänka ned dem en efter en i kitteln. Kvinnan var genom hela detta orubblig i Islam. Även när Farao sträckte sig efter hennes yngsta barn – en liten pojke som fortfarande ammades –
